10/11 2012
Varje gång man börjar på en kalender, köper en ny väska, börjar en ny kurs så riktar man in sig på att det ska bli perfekt. Man ska få ett perfekt år och noga skriva ner allting, man ska hålla ordning och reda i den nya väskan och i kursen ska man sköta alla läxor och få ett bra betyg.
Men jag kommer bara börja en ny kurs en gång till för innan min nya kalender är slut är min skoltid slut och sen vet jag inte vad halva kalenderns sidor kommer att fyllas med.
Varför egentligen oroa sig? Jo för man vet ingenting, ingenting om hur det kommer bli.
Imorgon ska jag hålla ett tal i svenskan om att man ska ta en dag i taget och uppskatta det man har, inte låta skitsaker få en deprimerad och dyster.
Men först ska jag sova på saken, vänja mig vid det själv och försöka mena det jag säger för det är lätt att säga saker men i praktiken nej.
31/8
Så tänker jag på mitt rum hemma i huset hos mamma & pappa, får en klump i halsen för där kommer jag antagligen aldrig mer bo, där som jag sovit nästan varje natt i 18 år. Alltid med mamma och pappa i rummet intill, lillebror bara lite längre bort.
Jag älskar min lägenhet, den är perfekt. Lagom stor, hyffsat fräsch och ja den är min men mitt huvud och min känsla säger att detta bara är på lån. Jag skulle bara bo här över sommaren sen skulle jag flytta hem igen och allt skulle bli som vanligt. Istället kommer min bror ta över mitt rum, jag ska bo på mina 36 kvm tills jag slutar gymnasiet åtminstone.
Man känner sig jävligt ensam, det suger. Jag älskar när någon sover här speciellt om det är någon av min nära som sanna, magdalena eller emil som man kan vara med utan att egentligen behöva bry sig om vad man gör, hur man gör det eller varför.
I natt sover det ingen här, jag har än en gång fått tanken att det är någon under min säng, jag kan inte sova trots att jag är övertrött och gråter ännu en gång över ett överdrivet problem.
Men allt skulle vara löst om mamma & pappa sov i rummet bredvid, allt blir så mycket bättre då.
Imorgon kommer i alla fall mamma en sväng innan hon ska till jobbet för att hälsa på och jag har sovmorgon till tolv, kan nog behövas!
25/7 kokos, kaffe, knäckebröd
Halsen gör svinont och det känns som jag har feber, jag är bitter och min mamma tror inte jag har förmåga nog att köra bil längre än inom Falköpings area..
Insåg också att min kyl endast består av kolhydrater, inte för att jag bryr mig på det sättet men att äta pasta, nudlar, bröd, potatis och ris blir ganska tråkigt. Jag ska anställa en kock alternativt skaffa mig en man som är kock, detta måste gå snabbt också eftersom jag svälter häär..
En ostmacka blir väl fint.
29/5 lille katt
Hon har ändå vart i mitt liv i 15 år, trodde aldrig att man kunde bli så ledsen för ett djur som man inte ens trodde att man gillade..
Så vila frid lille katt ♥
20/5 Ett sista blogginlägg
Alla vet ju att världen går under imorgon, det står ju i bibeln & Harold Camping har sagt det! Han sa det 1994 med... han är 89 år och behöver inte ha någon vidare döds-ångest!
Men ifall om det nu är såhär då så kommer jag tillbringa mina sista timmar på ICA kvantum PA:s för att sedan åka till Martin för att umgås lite tror jag.
Lite grejer jag vill säga innan.
Jag vill ha en Ted Gärdestad låt på min begravning, valfri! Alltid haft en crush på honom. Dock kommer det antagligen inte bli någon begravning för det kommer inte finnas någon som kan begrava mig.
Jag skulle bli jävligt sur på Gud när han låter mig missa min 18-årsdag med 8 dagar. Dock behöver jag inte plugga till mina 3 prov nästa vecka det är ju bra!
Jag vill också säga att jag älskar min familj, vänner och alla andra. Ni vet vilka ni är!
Och om någon skulle överleva detta, låt det inte vara mig, skulle inte klara av att leva ensam. Eller jo kanske jag skulle ju lätt vara bäst på allt om jag var själv. Låt en snygg, händig man också överleva så kan vi bygga upp något fint tillsammans.
Men jag hoppas Gud har ändrat sig tills dess för jag vill verkligen fixa min lägenhet, fylla 18, ta körkort, få lite sommar, lite kärlek och ett liv tills jag är lika gammal som Harold Camping! Och jag vill se vad Harold har att säga till hans försvar på söndag.
Eller jag vill och kommer se vad Harold har att säga till sitt försvar på söndag.
1/4 hello world
Sitter i sängen med min kära dator, haft lite fredagsmys med familjen och pluggat lite denna fredags eftermiddag/kväll. Och jag måste säga att jag verkligen älskar grejen med att ta det lugnt, i och för sig gör jag det 99% utav min vakna tid och 100 % av resterande.
Dagen har varit väldigt blandad, vaknade & kände mig sjuk.. deppig med för grejer igår och en 40 minuter försent. Missade bussen till skolan för första gången på 12 år, hade tänkt att hålla 0:an men det gick ju inte!
Julia drog visst till Spanien utan förvarning och jag blev inte alls avundsjuk eller bitter över livet.
Men så fick jag hänga lite med mina godingar Jessica, Becca & Sophie (Julia om du läser, så är du också min goding faaast du är väldigt långt borta!) och min dag blev snäppet bättre.
Känns som jag går i en dimma och inte vet vart jag ska eller vart jag ska börja. Så jäkla trött på att inget går min väg. Typ det jag lagt energi på det senaste halvåret, att gå och deppa över saker som jag inte ens kan styra över!
Tror att det löser sig inom snar (snar?!) framtid i alla fall och imorgon ska jag sluta med detta! Yeah!
Imorgon blir det plugg av alla dess slag med, ska ta tag i det där med skolan och försöka jobba upp mig lite igen.
Kanske blir lite dejt med Mägi med, får se, får se.
Nu ska jag i alla fall kolla ett avsnitt av OTH i min pyjamas och nybäddade säng. För hur go är inte den känslan?
10/3
Uppgivenhet
När det gäller det mesta.
6/2
Låt mig gå i ide och väck mig inte förrän världen ser lite ljusare ut.
1/2 Tråkigheter
Redan februari, sjukt vad tiden går fort. Är inte i skolan idag, vaknade upp hos Sanna och det kändes som jag sovit en halvtimme max trots att det säkert handlade om åtta timmar. Synd att det var tisdag bara då det var som mest lektioner och jag skulle tränat box.
Hade varit tråkiga nyheter i skolan med, jag kände honom inte och vet inte mycket om det men jag hoppas verkligen att han har det bra där han är nu...
Det är när sådant händer man uppskattar folk i sin omgivning mer än vanligt, det är sjukt att något så hemskt ska behöva hända innan.
Vila i frid
31/1 ♥
Tjejerna på bilden kan jag säga att jag gillar mest i världen utan att ljuga (då inklusive mig som ocksåå är med) Haha nej okej tjejerna bredvid mig! Jag är nog inte världsbäst på att uppskatta dessa godingar men ett blogginlägg är väl en god bit påväg ? nej men jag vill bara säga att jag älskar mina två bästa vänner och finare vänner kan man inte få. Att dom står ut med mig fast jag te.x ringer till Sanna för att "vi" ska prata lite och jag pratar på om mig själv i någon timme för att sedan säga att jag måste sluta, lägga på och inse att Sanna knappt fått berätta vad hon gör.. Eller att jag lipar till mig glass av Magdalena och säger att jag absolut inte vill ha pepsi så hon betalar en stor själv som jag sedan dricker halva av. Att de orkar höra mina dåliga skämt och mest av allt att jag får sova hos dem när jag behöver ( okej därför jag skriver inlägget, har ångest som fan) men när jag skaffar min egen lya vilket får bli riktigt snart , då blir det andra bullar!
13/1 big plans
Mina planer är at inviga mina harembyxor (som inte är harem egentligen, bara väldigt lika) men mina handlingar för att rota fram något snyggt att ha till imorgon är minimala. Hur fan kan man vara så lat som jag är nuförtiden?
Hatar vintern, hatar mörkret, hatar alla hål vi har i skolan och hatar att behöva vänta på något som jag inte vet vad det är, bara att det inte kommer..
Funderar på att sova och ta allt imorgon så som packning, målning av naglar, en dusch, lite planering. För har hört att en brud har en goding till kombo med sovmorgon och skjuts imorgon.
mitt nytt-dygnslöfte får bli att sluta klaga så förbannat och ta tag i mitt liv. Hatar folk som klagar och tycker synd om sig själva. (jag gör dem båda två)
c i a o
2/1 Maybe I'm a dreamer, but I still believe
Saknar känslan av att gå upp när staden sover, när någon enstaka fågel är vaken och
man klarar backen fast man är otroligt trött. Att vakna upp på cykeln påväg till jobbet
efter att sovit bredvid den man gillade mest.
Saknar känslan av att känna en doft av något som får upp bilder, minnen och känslor.
När det är det närmaste man kan komma det som en gång var verkligheten..
Varför tog man inte vara på det då.. fångade stunden och bara gillade läget istället för
att nu, dagar, år efter förstå vad det egentligen betyder..
